TĂ„get

TÄget bara rullar, till en plats nÄnstans i fjÀrran.
StÀndigt nya bilder jag ser igenom fönstret.
Aldrig nog med tid, att sÀga vad jag kÀnde.
Aldrig nog med mod, att beröra vad som hÀnde.
Att torka alla tÄrar sen mamma sÄg mig Äka
och pappa stod dÀr vilse, ingen tid att brÄka, men ?
TÄget rullar pÄ för mig genom livet.
Genom alla platser som alltid tas för givet.
Förbi en liten pojk med stÀndigt ont i magen.
Som aldrig kunde kÀnna, vÀrmen genom slagen.
KĂ€rlek som fick bli ensam i ett badrum.
All vÀntan pÄ att snart sÄ skulle man va vuxen.

Men tÄget rusar framÄt det rusar över marken.
Förbi min unga grÄt till kyssarna i parken.
Till alla dumma brÄk brÀnnande i halsen.
Över nĂ„gon raggning som man mött efter sista dansen
nÀr man bar ville fÄ det man alltid velat smaka.
Men som aldrig ville ge en, löftena tillbaka.

Och tÄget rusar pÄ snart Àr resan över.
Hoppas att jag dÄ förstÄtt vad jag behöver.
För att lÀka alla sÄr som livet dÄ har givit.
Men den som inte lidit har heller inte vÄgat (livet).

Och tÄget rusar pÄ till en plats som ingen kÀnner
jag ser bilderna av dig o alla svunna vÀnner
speglas i en blick frÄn nÄgon som gick förbi mig
med ett leende som jag, önskar jag fick ge dig.
Jag undrar vilket öde som vÀntar mig pÄ fÀrden
om mÄnens svaga strÄle kan lysa upp i vÀrlden
för tÄget rusar pÄ och aldrig att det stannar
förrÀn sÄ en dag lÄngt bort jag hör en röst som ropar nananana ?

(Music: R. Cocciante Lyrics: A. Ekborg)


fuente : Songteksten.nl

idioma : swedish